våren är uppstånden

påskhelgen blev trevlig och jesus återuppstod som vanligt och ungefär samtidigt kom solen och värmen och lyckan tillbaka. för den här gången, vill säga.

lovisa var bortrest under veckan och jag hade hela lägenheten för mig själv ett par dagar. det var ganska mysigt. när man är ensam hemma sådär så är det en massa saker man måste göra - bara för att man kan. typ som att lyssna på johnny cash jättehögt mitt i natten, samtidigt som man utför hushållsarbete spritt språngande naken. johhny cash på hög volym mitt i natten var en höjdare, men det skulle visa sig att det inte är så himla mysigt att till exempel diska naken. man stänker ju liksom massa vatten på magen hela tiden och så har man inga byxben att torka av sig på. det om detta.

på långfredan lyckades jag tjata mig in på ugglan som skaffat 23-årsgräns sådär lagom till att man fyllt 20. SHAME ON THEM. nåväl. jag kom in till sist och vi spelade boule och efteråt blev det pyjamasparty i vårberg med jocke och filip. filip går på folkhögskola i norge. där får han lära sig att spela konstig etno-musik men mest av allt får han lära sig att norrmän är galna. jag vet att köttätar-djurhatar-stina inte är rätt person att klanka ner på köttkonsumtion, men checka detta:

http://www.hordalaget.no/smalahovefest2001/0968_Smalahove_pao_fat_med.jpg

dom galna människorna äter alltså fårhuvuden! typ helstekta med allt utom hjärnan kvar! lagda i saltlake och rökta! ögonen är delikatess nummer ett! galenskap!

påskaftonskvällen tillbringade jag till en början med sofia på ett ölhak av den mer tvivelaktiga sorten. över 25-kronorsöl fyllde vi i varsin högskoleansökan inför hösten, sådär bra som man bara kan fylla i en högskoleansökan på ett 25-kronorsölhak kring midnatt sista ansökningsdagen. (märkte i efterhand bl.a. att en av kurserna jag sökt inte ens ges i höst. hoppas jag fick dit rätt personnummer, bara!) bredvid oss satt två överförfriskade halvunga män och nickade uppmuntrande åt våra ansökningar och upprepade med jämna mellanrum "jag tjänar jättemycket pengar. men jag hatar mitt jobb." eller ibland: "jag hatar mitt jobb, men jag tjänar en jävla massa pengar." gärna följt av en klassisk raggningsblinkning. varför dom hängde på ett 25-kronorshak trots sin täta ekonomi tål dock att funderas på.

efter denna eskapad blev vi äntligen insläppta hos kata som varit på påsknattsmässa. men det berättar hon om så mycket bättre själv. nu är det lediga över och lovisa är tillbaka och jag är tillbaka i sandlådan.