föreningen indiegympans vänner

popagandahelgen bjöd på ungefär vad som var förväntades av den: popmusik, lera, langos, umgänge med signe, vänner och bekanta samt alkohol. (om än i hyfsat måttliga mängder för en gångs skull.)

under denna popaganda-helg lades även grunden till en mycket god idé. det hela började som följer. fyra brudar hade just haft chick-flic-kväll i vårberg och kollat ashton kutcher-film och ätit godis. efter filmen slängde dj stina på senaste phoenix-singeln och de fyra vännerna började dansa i stinas minimala rum. det ena ledde till det andra; ipod-spår avlöste varandra, tröjor åkte av och dansen började synkroniseras allt mer enligt friskis och svettis-liknande former. till sist var där fyra halvnakna tjejer hysteriskt gympandes till diverse indiehits. föreningen indiegympans vänner var född! signe ledde gruppen på bästa gympaledarmanér: hysteriskt leende med sporadiska utrop av typen "nu ska fläsket skumpa". lovisa utsågs till stretch-ansvarig, vivi till musikansvarig och stina till allmän organisatörstyp.

jag har sagt det förr men jag säger det igen: we've got the shit a'coming! på reklamflajjersarna som kommer delas ut inför terminsstarten i höst kommer man kunna läsa saker som "älskar du gympa men hatar alcazar?" eller "blev du också mobbad på skolgympan?". det är ganska uppenbart att indiefolket både vill och borde röra på sig. det gäller bara att snacka indiefolkets språk och spela deras musik. typ. under popaganda värvade vi dessutom vår första utombekantskapskretsliga medlem. men vi vet att ni är fler därute. se här, endast en i raden av alla som tror på indiegympans storslagna framfart: http://www.extraallt.com/2006/02/beach-2006.html

föreningen indiegympans vänner! snart i en föreningslokal nära dig! för mer info maila organisatörstyp-stina på stina_simonsson@spray.se . eller nåt.

PS. är det inte fett med språklig credd till mig för påhittande av adjektivet "utombekantskapskretslig"? DS.

känn på din snippa

som dagisfröken får man ta del av mången trevlig barnvisa. och eftersom jag är musikfröken nummer ett på min avdelning är det framförallt jag som på samlingarna får välja och vraka i det digra utbud av barnvisor som finns. de flesta barnvisor är mer eller mindre vansinniga. man funderar gärna över vilka droger textförfattaren tagit innan rader som "vi är så många spöken. bom-shaka-bom-shaka lingonsylt" komponeras. hur som helst.

de flesta barnvisor av modernare slag baseras på olika typer av upprepningar; typ första versen handlar om en papegoja, andra versen om en gorilla, tredje om en orm osv. en favvo-låt heter "känn på din mage" och tillhör just denna kategori. texten lyder "känn på din mage, den är mjuk och varm. känn på din mage och kittla lite grann". nästa vers sjunger man om sitt öra, sen om sin näsa och slutligen om sin rumpa. samtidigt som man sjunger känner man såklart på den berörda kroppsdelen. kreativa som barn är hittar de gärna på nya, egna textrader. idag tyckte en pojke bredvid mig att vi skulle sjunga "känn på din tutte". men wilma hade dock ytterligare ett förslag: "känn på din snippa". det var förstås ett vansinnigt bra förslag. tänk dig "känn på din snippa, den är mjuk och varm. känn på din snippa och kittla lite grann" framföras med tillhörande rörelser liksom... jag blev lite ställd av wilmas förslag, men framförallt tänkte jag: grattis flickor till ert nyförvärvade namn på könsorganet! det må vara ett töntigt ord med falloskomplex påhittat av politker och proffstyckare, men dock. det är ett ord! och det är mer än vad jag hade som liten flicka. länge leve snippan, typ.

svennar - visst finns dom!

helgen var hyfsat spännande. som en del i projektet "get mångfacetterad or die trying" besökte jag och vivi en riktig svenne-fest i nacka. vadå svenne-fest tänker ni då. är inte typ alla dina kompisar också av svensk härkomst och bla bla bla? jo, det kanske dom är. men dom är inte svennar för det. jag ska nu förklara vad jag lägger i begreppet svenne.

det är svennarna som köper alla dom där kläderna du själv inte vill ha. det är svennetjejerna som har jeanskjolar från diesel. det är svennekillarna som har v-ringade t-shirts. det är svennarna som helt ogenerat groggar på explorer-vodka och hallonsoda. det är svennetjejerna som köper allt det där sminket du själv inte vill ha. det är svennetjejerna som är blonda. det är svennetjejerna som köper alla dom där rakhyvlarna som gör dig till en gudinna. det är svennetjejerna som dansar till shakira när det är fest. det är svennekillarna som blir redlöst berusade när det är fest. det är svennekillarna som spelar hockey. det är svennetjejerna som har konst från ikea på väggen.

vivi och jag kände oss hyfsat mal-placé på ett ganska tillfredsställande sätt. här har jag gått omkring och trott att jag är värsta mainstream-bruden som handlar nästan alla mina kläder på H&M och så. och vem lyssnar inte på indiepop these days liksom? men så kommer man till en plats där man är exotiskt utstickande för att man har hår under armarna och äger bright eyes-skivor. ja, sanna mina ord. svennar - visst finns dom!

detta är en hyllningstext

i ett tidigare inlägg utlovade jag någon typ av lista över goda egenskaper och kvaliteter som min vän vivi besitter. "den som väntar på nåt gott", sa jag klämkäckt angående fördröjningen. min vän vivi replikerade med "...kan dra åt helvete". men här kommer den då, äntligen - listan över bra grejor med vivi! utan inbördes rangordning.

1. vivis namn.
namnet vivi låter lite som en förvirrad sagofigur av något slag. lägg därtill hennes genomcoola efternamn vold och vi har plötsligt fått en stenhård motvikt till den ganska väna sagofiguren. ytterligare en sak som är bra med vivis namn är för övrigt att hon är ensam om det, varpå förväxling och förvirring kring hennes person sällan uppstår.

2. vivis tillgänglighet.
vad den viktigaste egenskapen hos en vän är kan man förstås diskutera länge. det gör dock aldrig vivi och jag. vi är båda överens om att den absolut viktigaste egenskapen hos en vän är dennes tillgänglighet. matematiken kring det är enkel - ju oftare man ses, desto bättre. då varken vivi eller jag har så värst mycket för oss om dagarna, så är vi båda willing and able att ses nästan jämt. en vän som aldrig har tid att träffas = ingen vän.

3. vivis super fast speaking mouth.
jag trodde länge att jag talade mycket fort. det gör jag också. men i vivi har jag dock funnit min överman (/kvinna?!). hon pratar så otroligt fort att hon OMÖJLIGEN kan ta sig rätten kritisera mitt sätt att tala. (och då ska vi ändå ha i åtanke att jag blivit utnämnd till ”the fastest speaking mouth on earth”. ) vi pratar fort, vivi och jag. och vi använder sällan ordet ”va?!” när vi umgås.

4. vivis uppskattande sätt.
vänskapsförhållanden är ju till stor del klubbar för inbördes beundran. så även vivis och min vänskap. vivi kläcker titt som tätt ur sig positiva kommentarer om mig som person. detta uppskattas alltid. till exempel kan hon förtjust utbrista ”du har så oväntade skills!” när jag steppar loss i några medeltida danssteg på en tunnelbaneperrong.

5. vivis soundtrack till livet.
popmusiken var inkörsporten till vårt umgänge och är fortfarande någonting som det kretsar kring i mångt och mycket. vivi är bäst på att göra blandband och på att soundtracka livet över huvud taget. när man kommer hem till henne och storbölar av hjärtesorg sätter hon på ”gone for good” med the shins på repeat. bara för att ta ett exempel.

6. vivis generösa lynne.
man kan nästan när som helst komma hem till vivi. om man vill får man sova där och nästan alltid när man ber om det så ger hon en mat. ganska ofta är den maten våfflor.

7. vivis familj.
hon har en far som är norsk poet och det är ju liksom coolt. jag har visserligen knappt träffat denne man, men jag har fått en bok av honom med dylan-texter översatta till norska. den är fin och jag tittar i den ganska ofta.

sen har hon en mor som är lingvistik-prefekt och det är ju också coolt. hon är en riktig curling-morsa - som min ungefär fast lite häftigare. hon lagar god, småkonstig mat som jag fått äta några gånger.

8. vivi – citat-jukeboxen.
ingen är så bra som vivi på att alltid ha en passande oneliner. oftast är dessa hämtade ur mer eller mindre obskyra poptexter, men även citat ur den egna bekantskapskretsen är vanligt förekommande. ”forget the king and marry me” tycker hon nästan alltid passar när man ältar något gammalt ragg. eller varför inte klassikern ”hate to say i told you so”?

om jag hade varit vivi nu så hade jag självklart fått till en sjysst oneliner att avsluta detta hyllningsepos med. nu är jag som bekant inte vivi. så jag lämnar de avslutande raderna öppna för egna tankar och reflektioner och länkar istället till vivis blogg:

www.vivituff.blogg.se

en reko kille

jag har just varit på dejt med en reko kille. en kille som inte knarkar, beter sig som ett svin när han är full och som inte är otrevlig och dissig i onödan. nej, en reko kille var vad han var. från den lilla orten årjäng i sköna värmland. den reko killen hette alex.

alex bjöd på fika.
alex jobbade på posten.
alex lyssnar på belle & sebastian.
alex skulle läsa till civilingenjör.
alex log och var trevlig.
alex kunde föra en konversation.
alex var ganska söt.

efter en tre och en halv timmar lång fika med efterföljande vårkvällspromenad på söder - helt utan pinsamma tystnader och "joråsatt" - har man ju fett med halva inne, tänkte jag. men ack! jag glömde att alex är en reko kille. (signe påpekade senare möjligheten att han kanske rentav var en - håll i er - gentleman!) av en reko kille får man bara en kram och ett "vi hörs", innan den reko killen trampar hemåt kungsholmen på sin cykel. EN KRAM! inga tafatta tafsningar, inga halvoanständiga förslag - ingenting. inget hångel och jag är i upplösningstillstånd - vad är det för fel på karln?

mycket tyder på att jag har the time of my life.

nedan följer några exempel på vilken perfekt ålder jag befinner mig i. allt är hämtat från denna valborgs- och första maj-helg. förutom valborgs- och första maj-firande av ganska ordinärt snitt innehöll den även indierave och all night dancing. signe var här med mig hela helgen och förgyllde min tillvaro. nu kör vi:

- jag är för gammal för att tycka folköl är häftigt men för ung för att tycka det är gott.
- jag är för gammal för att tända eld på papperskorgar men för ung för att skälla ut kids som gör det (trots att det gör mig uppriktigt förbannad.)
- jag är ung nog att skråla "rör inte LAS - borgaras" men för gammal för att skråla "intifadan visar vägen" (och andra slagord jag faktiskt inte riktigt vet vad de innebär.)
- jag är för gammal för att fira valborg med att sitta på marken i svinkyla och hinka öl, men andå ung nog att fira första maj sittandes på marken framför vänsterpartiets scen.
- jag är ung nog att skråla hockeyramsor med sexistisk underton på tunnelbanan men gammal nog att bli förbannad på andra som gör detsamma.
- jag är ung nog att dansa till klockan fyra på natten i fryshuset men gammal nog att få träningsvärk av det dagen därpå.
- jag är för gammal för att vilja gå på reclaim the city men ung nog att förväntas vilja göra det.
- jag är ung nog att hoppa över en natts sömn, men för gammal för att hoppa över två nätters sömn i rad.
- jag är ung nog att börja hångla med främlingar men gammal nog att sluta när jag tröttnar.
- jag är ung nog att tycka det är hemskt pinsamt med medelålders kvinnor som dansar till afrikanska trummor i demonstrationståg men gammal nog att känna rädlan för att själv bli en sådan kvinna.
- jag är för gammal för att röka men ung nog använda rökning som raggningsknep när det passar sig.
- jag är gammal nog att dansa till Svensk Pop men ung nog att tycka att andra som gör det är töntar.

som sagt - mycket tyder på att jag har the time of my life.