o-reko vs. reko

han bits. han rivs. han drar mig i håret. han slåss ibland. och så kallar han mig för slampa. i höstens val tänker han rösta på moderaterna.

han håller mig handen. han hånglar timmar i sträck. han klappar försiktigt på min mage när jag har mens. han sjunger igenom hela doktor kosmos-skivor med mig.

parkbänksdramatik

fredag förmiddag i vårberg. jag är på väg hem från ett morgondopp på vårbybadet. i trapphuset möter jag min granne till vänster. hon har morgonrock på sig och tittar ut genom fönstret som vätter mot parken. hon fnissar och gemensamt betraktar vi vad som försiggår utanför fönstret. det är vår granne mitt emot som iförd sandaler och röda badbyxor, utrustad med kofot och såg, HAR SÖNDER PARKBÄNKAR. vår första tanke är att hans flickvän tillika sambo gjort slut, och att han nu måste avreagera sig på att ha sönder lite parkbänkar. eller att han helt enkelt fått ett random psykbryt. vi fnissar ett tag tillsammans, innan var och en går in till sitt.

killen med dom röda badbyxorna är ihärdig. bänk efter bänk blir till ved och de tillhörande borden likaså. jag ser allting från mitt sovrumsfönster. sakterliga börjar jag få moraliska kval. är inte detta vandalisering? är man inte på nåt sätt skyldig att anmäla sånt? när han inte nöjer sig med de allra mest närliggande parkbänkarna, utan även ger sig på de som ligger en bit bort, gör jag min samhälleliga plikt och anmäler det inträffande till polisen, som lovar skicka en bil på momangen.

en polisbil och tre poliser kommer, men då är grannen med dom röda badbyxorna borta. jag får redogöra vad som just hänt för dom, samt ge signalement. (på min granne! liksom doh! jag vet var hans brevlåda bor!) hur som helst, bäst vi står där vid entrén till hyreshuset, kommer ingen mindre än KILLEN MED RÖDA BADBRALLORNAS TJEJ förbi. det är ju sjukt pinsamt och genomjobbigt och jag kommer helt av mig såklart, men stammar i alla fall fram att hon är hans flickvän. poliserna börjar förhöra henne också och jag hör hur hon argt svarar att dom "tröttnat på alla som sitter på bänkarna jämt och för oväsen".

fortsättning följer.

den tuffa saken

det är ljummen sommarnatt. jag är ensam hemma och lyssnar på bob marley på max-volym. idag har jag gjort några ganska ospexiga saker och en ganska tuff sak. eftersom jag helst vill vara tuff så berättar jag bara den tuffa saken.

den tuffa saken är att jag bokat en biljett till melbourne. den första oktober åker jag och så kommer jag hem igen tre månader senare. just nu känns det som så här som mormor sa när jag skjutsade henne i bilen: "jag är inte rädd. det har jag inte förstånd till."

att svälja sin stolthet

jag tittade just på en myspysig måbrarulle i form av ulf malmros "tjenare kungen". killen med stort K som dom båda brudarna bråkade om var ulf lundell-freak tillika författarwannabe, i färd med att skriva en generationsroman. (såklart.) detta fann jag synnerligen lustigt, då jag nyligen förvånat mig själv och min bekantskapskrets genom att läsa uffes klassiska generationsroman jack. jag blev typ sjukt uppslukad av den - mot alla odds och förväntningar. och började såklart genast planera skrivandet av min egen kommande generationsroman. hittills består min egen kommande generationsroman av två gula post-it-lappar och två A4. men var så säkra. i've got the shit a'coming. som vanligt.

PS. och för att återknyta till titeln: nån gång när kåtheten tar överhand ska jag svälja min stolthet. kanske i morgon.

i morgon känns som en bra dag att ta itu med mitt liv

jag mår konstant illa och om nätterna drömmer jag om kängurus som äter upp mig. det är ganska illa. att må illa. och drömma om att bli uppäten av kängurus. shit. jag måste ta itu med mitt liv snart. i morgon känns som en bra dag.

svetten rinner

det är mycket mycket varmt. svetten rinner. jag och ibbe övar parkering. svetten rinner. det går dåligt. jag blir arg på ibbe. svetten rinner. jag smälter bort.

skärholmen 4-ever

idag har jag för den sammanlagda summan av 175 kronor inhandlat:

två inbundna böcker: dikter av karin boye och ett öga rött av jonas hassen khemiri
en stycken pocketbok: no logo av naomi klein
en gurka
en liter ekologisk mjölk
en tub remouladsås
ett paket fiskpinnar
ganska mycket färskpotatis
två paket pasta

skärholmens centrum rocks!

en liten släktsaga

hej mina vänner. det var ganska länge sen nu. sedan sist har jag gjort många saker. supit i stockholm, till exempel, men det är ju mer regel än undantag. därför berättar jag istället att jag besökt faster plus familj på deras sommarhus i söderhamn, samt mormor och morfar i deras permanenta hus någonstans i de jämtländska skogarna.

söderhamnsvistelsen var kort men mycket angenäm. jag badade i 16-gradigt vatten, spelade uno med kusin moa 11 år, spelade kalaha med kusin moa 11 år och spelade fotboll med kusin moa 11 år. moa vann i samtliga spel. moa är min favoritkusin. hon är lite lagom lillgammal, ungefär som jag själv var en gång i tiden. och så är hon söt också och socialt kompetent.

i skogarna i jämtland träffade jag mormor, morfar, morbror och mina resterande två kusiner, båda av hankön. och så badade jag i 17-gradigt vatten. mina två han-kusiner är inte mina favoritkusiner. dom är 14 och 11 år gamla, varken söta eller socialt kompetenta. stackrarna.

mormor och morfar bor verkligen i skogen på riktigt. närmsta affär ligger drygt 1,5 mil bort. den resan går dock inte så fort som man skulle kunna tro, eftersom den till största delen består av extremt illa underhållen grusväg. en och en halv timme tur och retur får man räkna med. denna affär är vidare inte mycket att lita på. öppettiderna är vardagar mellan 11 och 13, och utbudet är under all kritik. en liter mjölk eller en limpa bröd kan man inte vara så säker på att hitta alla gånger. därför åker mormor och morfar hellre till det lilla samhället kälarne för att handla. dit är det drygt 4 mil, men så får man ju också det stora nöjet att handla i en riktig ica-butik!

vilka är då dessa mina släktingar, bosatta i den djupaste obygd? jo det är alltså mormor 70 år och morfar 73. trots närmare 50 års äktenskap har mormor ännu inte lärt sig förstå morfars ironi. eller någon annans ironi heller för den delen. det är ganska sorgligt för detta innebär att mormor ständigt är den alla driver med. mormor är tjock och går dåligt. och så lagar hon god, fet mat i alldeles för stora volymer. om det blir över mat oroar hon sig för att vi äter så dåligt och/eller att det inte smakar bra. så trugar hon på mig och mina båda feta kusiner ännu mer mat. om vi äter upp maten beklagar hon sig och ursäktar att hon lagat så lite mat. det är ett moment 22, där mormor är den ständiga förloraren.

morfar säger inte många ord, men dom han säger är ofta kryptiska och obegripliga för samtliga utom han själv och möjligen mamma och morbror. han kan inte laga mat, men däremot plocka undan tallrikarna efter maten. morfar dricker alltid pripps blå 2,8. morfar är pedant med ett kontrollbehov utöver det vanliga.

det var skönt att komma dit, men ännu skönare att komma hem igen.

pillow-talk

och han sa:
hur känner du inför liksom sånt här typ du vet kärlek och pojk- och flickvänner och sånt?
och jag sa:
well, det känns väl inte riktigt som så va?
och han sa:
nä. jag har slutat tro på kärleken.
(och jag tänkte:
det har inte jag, men kanske slutat leta.)
och han sa:
jag är alltid ärlig.
och jag sa:
det är bra. vi tänker nog samma sak.
fast det lät lite sorgligt förstås det du sa om kärleken...

dålig smak personifierad

väggarna var vita och helt kala sånär som på ett inramat A4-porträtt av Nick Cave. den svarta skinnsoffan tronade stolt längs med väggen som vätte mot uteplatsen. framför skinnsoffan stod ett svartbetsat soffbord prytt av en röd virkad duk, en iitala-vas samt fyra drinkunderlägg av glas med texten "drink" inetsat. 28-tumsteven utgjorde den enorma bokhyllans mitt. kring den stod en stor samling fantasyböcker neurotiskt prydligt uppställda. en sektion av bokhyllan utgjorde ett vitrinskåp. där i återfanns jägermeister samt allehanda spritglas. en hel hylla i bokhyllan hade också avsetts för två flaskor absinth i presentförpackning.

på kryddhyllan ovanför spisen stod inga löjliga örtkryddor, men däremot tabasco, chilisås olika utföranden, paprikapulver samt salt och peppar. i kylskåpet: några enstaka öl och en flaska ketchup. en liter röd mjölk.

sängen var vräkig och stor - minst 160 cm - och tillverkad av ett träslag som gud glömde. på nattduksbordet bredvid fanns inte en tillstymmelse till lektyr.

dålig smak personifierad. men ändå: ett helt okej ligg.

PS. senare på dagen träffade jag min goda vän anders. han är den enda man jag känner med god smak. DS.

this one goes out to åsa (ett sjukt internationellt gångbart namn)

jag har lovisa-fritt hemma nu ett par dagar. det firar jag med att lyssna på samba (!) på jättehög volym och svulläta mozarella. och så tittar jag mig själv i spegeln varannan sekund. jag har nämligen klippt mig och är väldigt snygg. sedan en dag tillbaka har jag kort hår för första gången på typ säkert minst 10 år. det känns knasigt men ganska bra och lite småbusigt sådär.

igår sa jag hej då till min kära vän åsa. åsa är en ball tjej som jag tycker mycket om. på lördag ska hon åka till brasilien alldeles själv på äventyr på obestämd framtid. sambamusiken i min lägenhet är en hyllning till henne.

det var ju trots allt en rockfestival

det har gått över ett dygn nu sedan tåget rullade in på stockholms centralstation och världen väntar andaktsfullt på flonkys bloggrapport. roskilde 2006 - hur vaaar det? ja, kära vänner. över förväntan, må jag säga. efter en sjukt svettig och faktiskt ganska komplicerad tågresa neråt anlände vår 15 man stora flock till roskildefestivalen på söndag kväll. vid ingången möttes vi av en ung man vid namn sibbe med bergsprängare på axeln och plastblommor i håret. han förde oss till vad som skulle bli vårt hem de närmaste åtta dagarna. öl öppnades, tält restes och föreningen indiegympans vänners flagga hissades. men eftersom det här med flytande text är så sjukt jobbigt väljer jag att fortsätta inlägget i punktform härifrån. roskilde 2006 var:

- alkohol. i början mest öl. senare under veckan när öl-törsten sjunkit något övergicks det till diverse fantasifulla groggar och alkoholkombinationer. något som kom att bli mitt trademark var rödvinsgroggen. (det är inte alls tokigt att blanda rödvin med apelsinjuice. det mest otäcka är den gråblåa färgen.) mäsk var för övrigt en dryck det bjöds friskt på i vårt camp då två unga män varit vänliga nog att tillverka hela 20 liter. det skojigaste med mäsken var dock inte att dricka den (DOH!) utan att sjunga den tillhörande mäsk-visan.

- hångel. under vistelsen på roskilde ägnade jag mig – åtminstone så vitt jag kan minnas – åt något så old school som monogami. en karl per festival och kvinna gällde för de flesta av oss från föreningen indiegympans vänner. för min del resulterade det även i utlämnande av mobilnummer och en löjlig förhoppning om att han kanske kanske kanske ringer.

- smeknamn. internt kallade vi varandra uteslutande för smeknamn med ändelsen ’–utch’. veganutch. (veganen), vivutch (vivi), schtajnutch (jag), lovutch (lovisa) och lindutch (linda). ’-utch’ kom sedermera att bli något av det nya smurfspråket – inget ord var för litet eller meningslöst för att få en utchändelse! fettutch softutch!

externt av våra övriga campgrannar kallades vi dock för indiepoptjejerna med olika individuella tilläggsepitet. jag var den röda indiepoptjejen, vivi den gröna, veganen den elaka, lovisa den synskadade och linda den blonda.

- fyllenordiska - det officiella språket på roskildefestivalen. efter ett par dagar flöt den riktigt bra. danskar, svenskar och norrmän i full förståelse. (det där var en skojig ordvits.) de enda som var utanför var dom stackars finnjävlarna med sin löjliga engelska. och så de engelsktalande från engelsktalande länder förstås fast de pratar ju cool engelska så det är okej.

- skräp. på tältområdet finns över huvud taget inga papperskorgar. att slänga en halvtom burk med makrill i tomatsås på marken bredvid sig inger är en härligt rebellisk känsla som man kan leva på resten av året. samt småningom en outhärdlig stank.

- mat. mången kulinarisk måltid tillagades på medhavt spritkök under tvivelaktiga sanitära omständigheter. ett antal korvar grillades. och framförallt köptes ett antal festivalburgare på krispigt chiabatabröd. uppskattningsvis femtio procent av kosten bestod dock av chips. (flytande föda såsom malt- och chokladdrycker ej inräknat.)

- musik. antar att jag måste skriva detta ord också. det var ju trots allt en rockfestival jag besökte. the strokes var mest rock n roll, dylan var sämst och balkan beat box var bäst.