med viss moda lyckades jag ta mig ifran cairns dar jag tillbringat en vecka. det utvecklade sig till en valdigt bra vecka, med manga nya trevliga ansikten, at-allt-du-vill for 8 dollar-buffeer, kannor med ol och solsken. men man ska ju sluta nar allt ar pa topp sa nu befinner jag mig pa mission beach, tva och en halv timme soder om cairns.
i forrgar hyrde jag bil med tva tyskar och utforskade regnskogen norr om cairns. det var varsta haftigt for regnskogen strackte sig liksom anda ner till stranden, som var bland de vackraste jag sett hittills. (aven om det borjar bli viss inflation pa vackra strander...)
poolen ar tre meter fran datorn dar jag sitter nu och ytterligare femtio meter harifran ar sjalva mission beach. en skylt vid poolen proklamerar "topless bathing feel free". hepp hepp. nu har jag ingen tid kvar.
tisdag, oktober 31, 2006
lördag, oktober 28, 2006
jag vill ju bara aka buss
valfrihetsstressen fortsatter. som den medvetna konsument jag ar har jag idag forsokt undersoka kostnaden for ett busspass fran cairns till melbourne. av de cirka 10 reseforsaljare jag talat med har inte EN ENDA gett mig samma pris. for samma bussbolag! suck. jag vill ju bara aka buss.
if i could do just one near perfect thing i'd be happy?
jag vill skriva men tangentbordet och jag ar ovanner idag. alla tangenter jag ror vid blir till bajs. men jag inleder harmed ett tappert forsok trots allt.
mitt liv ar uppbyggt enligt varannandagsprincipen. en bra dag foljs alltid av en dalig, och en jattebra dag foljs rimligen av en hyfsat jattedalig dag. egentligen ar jag val inte berattigad att klaga. men det kanns liksom lattare att borja med det daliga och sen komma in pa det braiga.
det daliga ar att jag idag har traningsvark i laren. det kliar av solbranna i harbotten. jag har borjat bli forkyld. det varker i tanderna. tyskarna pa mitt vandrarhem ar verkligen FOR manga. och den trevliga personalen pa mitt vandrarhem ar inte trevlig langre.
igar var en bra dag. eller till och med fantastisk. "we'll sail you to paradise" hade foretaget ocean free lovat. och ta mej fan - igar var jag nog sa nara paradiset som man kan komma. tre genomkacka, solbranda unga man med bara fotter halsade oss valkomna ombord pa segelbaten en tidig smamulen morgon med spridda duggregn. men sa fort vi la ut fran cairns hamn skingrades molnen. vi kakade muffins, lapade sol och stereon spelade hidden cameras (!). en medfoljande bebis kraktes upp hela sin frukost over sig sjalv och sin mamma, men vardbitradet i mig tyckte rent av att det var skojigt att vara behjalplig och det okade bara min redan fantastiska sjalvkansla.
nar vi kommit en bit ut stannade baten och det var dags for det stora aventyret. jag skulle dyka i stora barriarrevet! en genomkack solbrand ung man gav oss korta instruktioner och sen var det dags for mig och malin (en annan svensk tjej - doh!) att dyka. de forsta tre minuterna under vattnet var bland de varsta i hela mitt liv. jag trodde verkligen pa allvar att jag skulle do och gjorde tecken till den genomkacka unga mannen att ta upp mig till ytan. men han fortsatte bara att gora okej-tecken med fingrarna och det fanns ingen atervando. ner i djupet simmade vi. eller simmade han, snarare. jag och malin holl honom i varsin hand och sa mycket mer an sa behovde vi egentligen inte gora. forutom att andas. vad som sen foljde var galet overkligt. vi simmade forbi hitta-nemofiskar, en jattestor skoldpadda, sanadar jattejattestora musslor som ariel och hennes polare bor i och sa massvis av koraller som man vet finns pa riktigt men anda blir chockad nar man ser. de 20 minuterna under ytan gick forsvinnande fort. efterat kandes det ungefar som att jag skulle kunna do nu och anda vara nojd med mitt liv. pa allvar.
efter lunch akte vi over till Green Island; en o full av japaner och krokodiler. varldens storsta krokodil i fangenskap bodde dar. han var 5,5 meter lang. det var ganska tufft att titta pa krokodiler och lite overkligt det med.
pa eftermiddagen snorklade vi och jag sag annu fler vansinniga psykbryt-monstrade fiskar och fargglada koraller. sen borjade det bli dags att aka hem. pa hemvagen lyssnade vi pa bob marley och solade. precis nar man rakat slumra till lite kom en genomkack solbrand barfota ung man och vackte en med ett "hey beautiful" och ett glas vitt vin, ost kex och farsk frukt. jag har sagt det forr och jag sager det igen: jag koper konceptet. rakt av!
pa kvallen var jag fortfarande lycklig och lite uppe i varv sadar och sugen pa att ga ut. hookade upp med nagra tyska brudar och nagra brittiska grabbar och drog in till stan. det borde jag kanske ha skippat. jag var for trott for att bli full och kopa konceptet pa den undermaliga cover-bandbaren vi besokte. nar vi sen gick vidare till en dunka-dunka-disco-nattklubb med go-go-dansare orkade jag inte mer. bandet pa scenen borjade spela min absoluta hatlat och jag smet hem. och har foljer en fraga till mina svenska lasare: plagas aven sverige av den fruktansvarda laten vars text lyder: "baby baby babyyy, you are my vodoo child, my vodoo child. don't say maybe maybeee. yada yada. etc."? den har torterat mig i veckor nu.
mitt liv ar uppbyggt enligt varannandagsprincipen. en bra dag foljs alltid av en dalig, och en jattebra dag foljs rimligen av en hyfsat jattedalig dag. egentligen ar jag val inte berattigad att klaga. men det kanns liksom lattare att borja med det daliga och sen komma in pa det braiga.
det daliga ar att jag idag har traningsvark i laren. det kliar av solbranna i harbotten. jag har borjat bli forkyld. det varker i tanderna. tyskarna pa mitt vandrarhem ar verkligen FOR manga. och den trevliga personalen pa mitt vandrarhem ar inte trevlig langre.
igar var en bra dag. eller till och med fantastisk. "we'll sail you to paradise" hade foretaget ocean free lovat. och ta mej fan - igar var jag nog sa nara paradiset som man kan komma. tre genomkacka, solbranda unga man med bara fotter halsade oss valkomna ombord pa segelbaten en tidig smamulen morgon med spridda duggregn. men sa fort vi la ut fran cairns hamn skingrades molnen. vi kakade muffins, lapade sol och stereon spelade hidden cameras (!). en medfoljande bebis kraktes upp hela sin frukost over sig sjalv och sin mamma, men vardbitradet i mig tyckte rent av att det var skojigt att vara behjalplig och det okade bara min redan fantastiska sjalvkansla.
nar vi kommit en bit ut stannade baten och det var dags for det stora aventyret. jag skulle dyka i stora barriarrevet! en genomkack solbrand ung man gav oss korta instruktioner och sen var det dags for mig och malin (en annan svensk tjej - doh!) att dyka. de forsta tre minuterna under vattnet var bland de varsta i hela mitt liv. jag trodde verkligen pa allvar att jag skulle do och gjorde tecken till den genomkacka unga mannen att ta upp mig till ytan. men han fortsatte bara att gora okej-tecken med fingrarna och det fanns ingen atervando. ner i djupet simmade vi. eller simmade han, snarare. jag och malin holl honom i varsin hand och sa mycket mer an sa behovde vi egentligen inte gora. forutom att andas. vad som sen foljde var galet overkligt. vi simmade forbi hitta-nemofiskar, en jattestor skoldpadda, sanadar jattejattestora musslor som ariel och hennes polare bor i och sa massvis av koraller som man vet finns pa riktigt men anda blir chockad nar man ser. de 20 minuterna under ytan gick forsvinnande fort. efterat kandes det ungefar som att jag skulle kunna do nu och anda vara nojd med mitt liv. pa allvar.
efter lunch akte vi over till Green Island; en o full av japaner och krokodiler. varldens storsta krokodil i fangenskap bodde dar. han var 5,5 meter lang. det var ganska tufft att titta pa krokodiler och lite overkligt det med.
pa eftermiddagen snorklade vi och jag sag annu fler vansinniga psykbryt-monstrade fiskar och fargglada koraller. sen borjade det bli dags att aka hem. pa hemvagen lyssnade vi pa bob marley och solade. precis nar man rakat slumra till lite kom en genomkack solbrand barfota ung man och vackte en med ett "hey beautiful" och ett glas vitt vin, ost kex och farsk frukt. jag har sagt det forr och jag sager det igen: jag koper konceptet. rakt av!
pa kvallen var jag fortfarande lycklig och lite uppe i varv sadar och sugen pa att ga ut. hookade upp med nagra tyska brudar och nagra brittiska grabbar och drog in till stan. det borde jag kanske ha skippat. jag var for trott for att bli full och kopa konceptet pa den undermaliga cover-bandbaren vi besokte. nar vi sen gick vidare till en dunka-dunka-disco-nattklubb med go-go-dansare orkade jag inte mer. bandet pa scenen borjade spela min absoluta hatlat och jag smet hem. och har foljer en fraga till mina svenska lasare: plagas aven sverige av den fruktansvarda laten vars text lyder: "baby baby babyyy, you are my vodoo child, my vodoo child. don't say maybe maybeee. yada yada. etc."? den har torterat mig i veckor nu.
onsdag, oktober 25, 2006
stina ar sprakfascist
for ett tag sedan skrev jag ett hyllande inlagg om alla tyska backpackers och att det var sa fantastiskt att dom var overallt sa att jag fick ova pa min tyska. den mer livserfarna linda kommenterade med ett "du kommer trottna pa tyskarna". hon kunde inte haft mer ratt.
dom ar verkligen overallt och dom ar verkligen for manga. pa mitt vandrarhem dar jag bor nu i cairns - som for ovrigt heter calypso inn och har nanslags galet rastafari-tema - delar jag rum med fem tyska tjejer. forutom att dom ar just tyska tjejer och pratar jobbig tyskengelska, sa har dom spannt upp tvattlinor kors och tvars over hela rummet dar de hangt sina stringtrosor pa tork. for att komma fram till min sang maste jag ducka under cirka fyra tvattlinor. det ar fett jobbigt.
jag har en liten topplista pa sprakliga fel som tyskar gor nar de pratar engelska. det ar ganska elakt av mig och valdigt elitisktiskt, men hur som helst. jag hatar nar dom:
- tror att tyskans 'auch' gar att oversatta direkt till engelskans 'aswell'. de utbrister garna saker som "me aswell!" istallet for det mer normala "me too!". men allra varst ar att de inte fattar att de inte kan anvanda sig av 'aswell' i en negation. de sager alltid saker i stil med "i didn't see it aswell" och jag har inte hort EN ENDA tysk anvanda sig av det korrekta "i didn't see it either".
- inte hajar att man anvander sig av 'any' istallet for 'some' i fragor och negationer. en tysk sager oftast "i didn't see some whales" istallet for "i didn't see any whales". och de fragar "are there some muslibars left?" istallet for "... any muslibars left".
- gor meningsbyggnadsfel. de ar alldeles for manga och mangfacetterade for att satta fingret pa, men till exempel fick jag ett sms fran en tysk som skrev: "it's good to be finally in a big city". suck. to finally be.
jag hade tankt fortsatta det har inlagget med att skriva om andra jobbiga personer jag traffat under resan, men jag orkar inte det just nu. poangen var i alla fall att ni skulle forsta att australien inte bara ar aussis som sager "no worries mate" hela tiden med gullig down-underdialekt.
dom ar verkligen overallt och dom ar verkligen for manga. pa mitt vandrarhem dar jag bor nu i cairns - som for ovrigt heter calypso inn och har nanslags galet rastafari-tema - delar jag rum med fem tyska tjejer. forutom att dom ar just tyska tjejer och pratar jobbig tyskengelska, sa har dom spannt upp tvattlinor kors och tvars over hela rummet dar de hangt sina stringtrosor pa tork. for att komma fram till min sang maste jag ducka under cirka fyra tvattlinor. det ar fett jobbigt.
jag har en liten topplista pa sprakliga fel som tyskar gor nar de pratar engelska. det ar ganska elakt av mig och valdigt elitisktiskt, men hur som helst. jag hatar nar dom:
- tror att tyskans 'auch' gar att oversatta direkt till engelskans 'aswell'. de utbrister garna saker som "me aswell!" istallet for det mer normala "me too!". men allra varst ar att de inte fattar att de inte kan anvanda sig av 'aswell' i en negation. de sager alltid saker i stil med "i didn't see it aswell" och jag har inte hort EN ENDA tysk anvanda sig av det korrekta "i didn't see it either".
- inte hajar att man anvander sig av 'any' istallet for 'some' i fragor och negationer. en tysk sager oftast "i didn't see some whales" istallet for "i didn't see any whales". och de fragar "are there some muslibars left?" istallet for "... any muslibars left".
- gor meningsbyggnadsfel. de ar alldeles for manga och mangfacetterade for att satta fingret pa, men till exempel fick jag ett sms fran en tysk som skrev: "it's good to be finally in a big city". suck. to finally be.
jag hade tankt fortsatta det har inlagget med att skriva om andra jobbiga personer jag traffat under resan, men jag orkar inte det just nu. poangen var i alla fall att ni skulle forsta att australien inte bara ar aussis som sager "no worries mate" hela tiden med gullig down-underdialekt.
tisdag, oktober 24, 2006
long time, mycket oken
hej bloggen. det var lange sen nu. men jag har haft mina skal. hogst legitima sadana till och med. jag har namligen befunnit mig langt borta fran civilisationen. liksom langre bort fran civilisationen an jag nansin varit. okentrippen var helt fantastiskt genomunderbart haftig. att beskriva allt jag varit med om under veckan ar ju omojligt saklart och det kanns som att jag skulle kunna skriva en uppsats bara om varenda person som var med pa resan. men det verkar jobbigt och internet ar inte gratis. naval. jag har sovit direkt under stjarnorna flera natter, tittat pa hundra miljoner ar gamla stenformationer, lart mig saker om aborginerna, besokt sodra australiens minsta stad (med 11 invanare) akt massa massa massa timmar i skumpig buss, sovit i en grotta i underjorden, svettats och saklart druckit en och annan ol. bland annat.
morgnarna borjar tidigit i oknen, efersom man inte garna pysslar med sa mycket fysisk aktivitet mitt pa dagen nar solen star som hogst. saledes borjade de flesta morgnar vid den humana tiden 04.30, strax innan soluppgangen. da kunde man agna sig at fysiskt kravande saker som klattra, vandra och sant, for att senare hoppa in i den luftkonditionerade bussen efter lunch.
nar man aker buss i oknen hander det inte sa mycket. ungefar varannan, var tredje timme kommer man till en bensinstation. daremellan finns ingenting och ingenting och jag upphorde aldrig att forvanas over det.
uluru ar - for alla som inte vet - det aborginska namnet for ayers rock. (det ar det namn som man oftast anvander nu for tiden, som en lam och forsenad forlat-atgard till aborginerna for att dom vita skitit i dom sa lange.) uluru ar en jattejattestor sten. den ar rod. det ser valdigt haftigt ut och man forstar att aboriginerna ocksa tyckte det och pysslade med massa riter och ceremonier och sant dar.
jag flog till cairns idag. det blir nog bra har, men man saknar ju alltid det man precis kom ifran. min hogst subjektiva uppfattning efter att ha vistats har i tre timmar ar att cairns ar staden som far ebba von sydow att framsta som intellektualismen sjalv. men forsta intryck har ju andrats forr.
till exempel det forsta intrycket jag fick av mina medresenarer en tidig morgon i borjan av forra veckan: alla ar sakert jaaattetrakiga och vi kommer inte ha kul alls. pyttsan. i formiddags nar jag akte var det fett med kramkalas och det kandes nastan sorgligt pa riktigt. sista kvallen tillbringade vi i alice springs pa en pub av ganska tvivelaktig karaktar. alla drack jattemycket sprit och porrdansade. jag drack rom och cola fran fat (!) och sen drack jag annu mer sprit som jag inte kopt sjalv och resten ar stina-historia. vi kan val saga som sa har: signe jag blev faktiskt radd nar jag laste dina HIV-fakta nyss. ska ta och kolla upp det dar sen nar jag kommer hem. (spannande kuriosa: 83,3 % av stinas sexpartners det har aret har haft langt har.)
signe namnde aven den nya regeringens missoden. jag har inte foljt svensk media alls, om jag ska vara arlig. men jag googlade "nya regeringen" harom veckan och typ dog. liksom CARL BILDT! bjorklund OCH leijonborg pa "forandra skolan i 1800-talsinriktining"-ministerposter. suck. men oj, nu blev det lite for intellektuellt det har. jag tror jag ska ga och raka benen eller nat.
morgnarna borjar tidigit i oknen, efersom man inte garna pysslar med sa mycket fysisk aktivitet mitt pa dagen nar solen star som hogst. saledes borjade de flesta morgnar vid den humana tiden 04.30, strax innan soluppgangen. da kunde man agna sig at fysiskt kravande saker som klattra, vandra och sant, for att senare hoppa in i den luftkonditionerade bussen efter lunch.
nar man aker buss i oknen hander det inte sa mycket. ungefar varannan, var tredje timme kommer man till en bensinstation. daremellan finns ingenting och ingenting och jag upphorde aldrig att forvanas over det.
uluru ar - for alla som inte vet - det aborginska namnet for ayers rock. (det ar det namn som man oftast anvander nu for tiden, som en lam och forsenad forlat-atgard till aborginerna for att dom vita skitit i dom sa lange.) uluru ar en jattejattestor sten. den ar rod. det ser valdigt haftigt ut och man forstar att aboriginerna ocksa tyckte det och pysslade med massa riter och ceremonier och sant dar.
jag flog till cairns idag. det blir nog bra har, men man saknar ju alltid det man precis kom ifran. min hogst subjektiva uppfattning efter att ha vistats har i tre timmar ar att cairns ar staden som far ebba von sydow att framsta som intellektualismen sjalv. men forsta intryck har ju andrats forr.
till exempel det forsta intrycket jag fick av mina medresenarer en tidig morgon i borjan av forra veckan: alla ar sakert jaaattetrakiga och vi kommer inte ha kul alls. pyttsan. i formiddags nar jag akte var det fett med kramkalas och det kandes nastan sorgligt pa riktigt. sista kvallen tillbringade vi i alice springs pa en pub av ganska tvivelaktig karaktar. alla drack jattemycket sprit och porrdansade. jag drack rom och cola fran fat (!) och sen drack jag annu mer sprit som jag inte kopt sjalv och resten ar stina-historia. vi kan val saga som sa har: signe jag blev faktiskt radd nar jag laste dina HIV-fakta nyss. ska ta och kolla upp det dar sen nar jag kommer hem. (spannande kuriosa: 83,3 % av stinas sexpartners det har aret har haft langt har.)
signe namnde aven den nya regeringens missoden. jag har inte foljt svensk media alls, om jag ska vara arlig. men jag googlade "nya regeringen" harom veckan och typ dog. liksom CARL BILDT! bjorklund OCH leijonborg pa "forandra skolan i 1800-talsinriktining"-ministerposter. suck. men oj, nu blev det lite for intellektuellt det har. jag tror jag ska ga och raka benen eller nat.
måndag, oktober 16, 2006
jag koper konceptet
igar roade jag mig med att ga pa konsert med dixie chicks pa adeleide entertainment centre. dom var - som alltid - helt fantastiska. en konsert utan tarar ar ingen konsert och kanslosam som jag ar grinade jag pa minst tva olika stallen. jag grater till exempel alltid pa samma stalle i laten "goodbye earle". den handlar om wanda som gift sig med ett svin (earle) som misshandlar henne gul och bla. nar dom skilt sig och svinet fortfarande soker upp henne for att misshandla henne far hon nog och ringer upp sin gamla barndomskompis mary-anne som hon inte traffat pa jattelange. mary-anne som befinner sig i en annan delstat hoppar pa forsta basta flyg mitt i natten och aker till wanda for att halla henne i handen. snyft snyft snyft. sant vackert exempel pa kvinnlig vanskap! jag nastan grinar nu nar jag skriver det ocksa! hursomhelst sa bestammer dom sig sen for att doda earle och gor det ocksa. fair enough.
men dixie chicks! vilka brudar! nanting jag tantke ganska mycket pa under gardagskvallen var att en superskicklig violinist blir annu skickligare om hon dessutom lyckas ha tusen tjusiga halsband hangandes runt halsen och langa orhangen utan att trassla in sig i dom. och ett banjosolo blir sa mycket snyggare i close-up pa storbildsskarmen om fingrarna ar prydda av jattestora glansande ringar. och inget ar mer rock n roll an att branna av ett fetinggitarrsolo i hogklackat och cityshorts. am i right or am i right? ja, jag vet. jag ar bara ett offer for en smart marknadsforingskampanj och kvinnliga musiker blir alltid mer uppmarksammade for hur dom ser ut an for vad dom gor. men jag kan inte hjalpa det. jag koper hela konceptet rakt av.
ett internt PS: kata vada palindromstaden?
men dixie chicks! vilka brudar! nanting jag tantke ganska mycket pa under gardagskvallen var att en superskicklig violinist blir annu skickligare om hon dessutom lyckas ha tusen tjusiga halsband hangandes runt halsen och langa orhangen utan att trassla in sig i dom. och ett banjosolo blir sa mycket snyggare i close-up pa storbildsskarmen om fingrarna ar prydda av jattestora glansande ringar. och inget ar mer rock n roll an att branna av ett fetinggitarrsolo i hogklackat och cityshorts. am i right or am i right? ja, jag vet. jag ar bara ett offer for en smart marknadsforingskampanj och kvinnliga musiker blir alltid mer uppmarksammade for hur dom ser ut an for vad dom gor. men jag kan inte hjalpa det. jag koper hela konceptet rakt av.
ett internt PS: kata vada palindromstaden?
lördag, oktober 14, 2006
hoppa valfriheten
det var lange sen sist nu som jag filosoferade kring den kapitalistiska samhalls(o)ordningen och dess konsekvenser for mig personligen. dagens tema blir som sa manga ganger forut foljande: stina klarar inte av valfrihet!
overdriven valfrihet resulterar for mig nastan alltid i kanslan av att standigt bli lurad. jag tror liksom att alla val ar dar for att forvirra och forleda mig fran det jag egentligen behover. skepsismen mot valfriheten blir som allra storst nar jag har lagt blodsocker.
som idag. det borjade bli lunchdags och jag befann mig i strandfororten Glenelg. Glenelg ar fullt av matstallen sida vid sida. allt ar till synes hyfsat billigt. det enda jag behover gora ar att bestamma vad jag ar sugen pa. sushi, wraps, hamburgare, nudlar, fish n chips, focaccia, gyros, falafel, macka, pasta, pizza eller kanske rent av soppa? enbart att valja stalle att handla mat pa tog mig minst en halvtimme.
efter mycket velande och promenerande fram och tillbaka faller valet pa ett stalle som serverade wraps. jag kommer in i cafeet och borjar stirra pa skyltarna. kottbullar, kyckling, rostbiff, korv, vegeteriskt jox... bitradet hinner fraga mig tva ganger om jag bestamt mig innan jag till slut lyckas haspla ur mig vilken fyllning jag vill ha. valet ar ogenomtankt och grundar sig egentligen bara pa vilken del av skylten jag rakade stirra pa nar hon fragade for tredje gangen och jag borjat kanna mig lojlig.
valet av brod som foljer blir en simpel grej - morkt brod ar alltid en bristvara i en backpackermage och allt valjande har gjort mig vralhungrig sa jag slar sjalvklart till pa en large nar jag val kampat mig fram till ett beslut.
resten blir dock en mardrom. hon fragar vilken sallad jag vill ha och jag inser att jag har cirka en miljard sma plastbyttor framfor mig med olika tillbehor att valja fran. min valstrategi kannetecknas av brist pa strategi. jag rabblar forstrott ingredienser pa mafa i takt med att jag ser dom. att det finns tre olika sorters ost forenklar ingenting och det sista jag tanker pa ar huruvida ingredienserna passar ihop eller ej. nar vi kommer fram till dressingen ar jag fullkomligt utmattad. thousand island ar den forsta etikett jag ser, sa den far det bli. om lasken ska vara pa burk eller flaska, med eller utan socker far jag hjalp att besluta av nagon hogre makt. jag betalar och antligen ska jag ata.
jag stirrar pa min nygjorda, alldeles egencustomizade valfrihetswrap. den innehaller kyckling (vilket jag at igar), champinjoner i otack marinad, soltorkade tomater som jag aldrig riktigt gillat, cheddar (av alla ostsorter!) samt en massa annat jox som jag hasplat ur mig. allt detta lackert toppat av fet thousand island-dressing. en burk diet coke fran coca cola company (som jag bojkottar) glanser bredvid. trots att det ar helt obefogade kanslor kanner jag mig forledd och lurad.
nar jag blir stor ska jag starta ett eget snabbmatsstalle. det ska heta "hoppa valfriheten" och bara servera en enda valkomponerad matratt per dag.
overdriven valfrihet resulterar for mig nastan alltid i kanslan av att standigt bli lurad. jag tror liksom att alla val ar dar for att forvirra och forleda mig fran det jag egentligen behover. skepsismen mot valfriheten blir som allra storst nar jag har lagt blodsocker.
som idag. det borjade bli lunchdags och jag befann mig i strandfororten Glenelg. Glenelg ar fullt av matstallen sida vid sida. allt ar till synes hyfsat billigt. det enda jag behover gora ar att bestamma vad jag ar sugen pa. sushi, wraps, hamburgare, nudlar, fish n chips, focaccia, gyros, falafel, macka, pasta, pizza eller kanske rent av soppa? enbart att valja stalle att handla mat pa tog mig minst en halvtimme.
efter mycket velande och promenerande fram och tillbaka faller valet pa ett stalle som serverade wraps. jag kommer in i cafeet och borjar stirra pa skyltarna. kottbullar, kyckling, rostbiff, korv, vegeteriskt jox... bitradet hinner fraga mig tva ganger om jag bestamt mig innan jag till slut lyckas haspla ur mig vilken fyllning jag vill ha. valet ar ogenomtankt och grundar sig egentligen bara pa vilken del av skylten jag rakade stirra pa nar hon fragade for tredje gangen och jag borjat kanna mig lojlig.
valet av brod som foljer blir en simpel grej - morkt brod ar alltid en bristvara i en backpackermage och allt valjande har gjort mig vralhungrig sa jag slar sjalvklart till pa en large nar jag val kampat mig fram till ett beslut.
resten blir dock en mardrom. hon fragar vilken sallad jag vill ha och jag inser att jag har cirka en miljard sma plastbyttor framfor mig med olika tillbehor att valja fran. min valstrategi kannetecknas av brist pa strategi. jag rabblar forstrott ingredienser pa mafa i takt med att jag ser dom. att det finns tre olika sorters ost forenklar ingenting och det sista jag tanker pa ar huruvida ingredienserna passar ihop eller ej. nar vi kommer fram till dressingen ar jag fullkomligt utmattad. thousand island ar den forsta etikett jag ser, sa den far det bli. om lasken ska vara pa burk eller flaska, med eller utan socker far jag hjalp att besluta av nagon hogre makt. jag betalar och antligen ska jag ata.
jag stirrar pa min nygjorda, alldeles egencustomizade valfrihetswrap. den innehaller kyckling (vilket jag at igar), champinjoner i otack marinad, soltorkade tomater som jag aldrig riktigt gillat, cheddar (av alla ostsorter!) samt en massa annat jox som jag hasplat ur mig. allt detta lackert toppat av fet thousand island-dressing. en burk diet coke fran coca cola company (som jag bojkottar) glanser bredvid. trots att det ar helt obefogade kanslor kanner jag mig forledd och lurad.
nar jag blir stor ska jag starta ett eget snabbmatsstalle. det ska heta "hoppa valfriheten" och bara servera en enda valkomponerad matratt per dag.
uttrakade observationer av en trakig stad
jag ar verkligen helt totalt genomuttrakad. jag vill harifran NU NU NU och inte pa tisdag. i min tristess idag har jag gjort lite ovetenskapliga observationer av den har staden, ifall nagon skulle vara intresserad.
adeleide tycks vara kant for foljande:
-opaler. australiens nationella adelsten nummer ett tycks ha adeleide som sin hemstad. taxfree-opalsmycken kranges till turister i varje gathorn.
- kyrkor. den har staden verkar vara typ australiens bibelbalte och kyrkor aterfinns i sa gott som varje kvarter.
- choklad. haighs ar australiens lindt ungefar och de har sin fabrik har i adeleide.
- uteliggare. mangen utslagen samhallsmedborgare drar omkring i city med hela sitt bohag i en kundvagn, erbjudandes turister vagbeskrivningar mot en cigarett eller nagra cent.
jag gillar inte dyra smycken. jag ar inte kristen. jag koper helst billig choklad. jag tror pa ett rattvist samhalle. i adeleide har jag ingenting att hamta.
adeleide tycks vara kant for foljande:
-opaler. australiens nationella adelsten nummer ett tycks ha adeleide som sin hemstad. taxfree-opalsmycken kranges till turister i varje gathorn.
- kyrkor. den har staden verkar vara typ australiens bibelbalte och kyrkor aterfinns i sa gott som varje kvarter.
- choklad. haighs ar australiens lindt ungefar och de har sin fabrik har i adeleide.
- uteliggare. mangen utslagen samhallsmedborgare drar omkring i city med hela sitt bohag i en kundvagn, erbjudandes turister vagbeskrivningar mot en cigarett eller nagra cent.
jag gillar inte dyra smycken. jag ar inte kristen. jag koper helst billig choklad. jag tror pa ett rattvist samhalle. i adeleide har jag ingenting att hamta.
fredag, oktober 13, 2006
fredag den trettonde
idag ar det fredagen den trettonde. det later sig sjalvklart paminnas i alla fall lite grann. for min del mest genom daligt humor samt allman deppig stamning. den har staden ar verkligen konstig. det ar typ en mellanlandningsstad for alla, ingen verkar vilja vara har egentligen. det finns typ en miljard hostels och trehundrafortielva resebyraer for backpackers, men sa mycket mer finns det inte. man forvantas vilja ta sig harifran sa fort som mojligt. det vill jag ocksa.
det bidde inget bad idag. det ar for kallt. ben och sharon tappade jag pa en av de otaliga resebyraerna, dom sitter dar nu och bokar massa resor. arligt talat tror jag det ar det basta man kan gora har - boka resor harifran. men det har jag redan gjort, sa nu sitter jag mest och rullar tummarna.
alla hostels har ar totalt overdimensionerade och ganska ode. jag traffade en trevlig tysk (haha) igar men han var ocksa typ den enda nya manniska jag pratat med egentligen. sen ikvall ska jag traffa frida (en annan tysk) och typ ga ut och fordriva tiden med att dricka alkohol.
tyskar ar verkligen ett genomgaende tema for den har resan. dom ar helt enkelt OVERALLT. vilket jag tycker ar toppen. en ovantad bonus med min australienresa ar saledes att jag aven far chansen att ova pa min tyska. det ar mig ett sant noje. pa resan jag var pa nyss blev jag kand som "sprakgeniet" och den basta komplimang jag fatt hittills var av en osterrikisk tjej som tyckte att min tyska var battre an hennes. haha. se dar - aven fredagen den trettonde har plats for sma mangder hybris.
det bidde inget bad idag. det ar for kallt. ben och sharon tappade jag pa en av de otaliga resebyraerna, dom sitter dar nu och bokar massa resor. arligt talat tror jag det ar det basta man kan gora har - boka resor harifran. men det har jag redan gjort, sa nu sitter jag mest och rullar tummarna.
alla hostels har ar totalt overdimensionerade och ganska ode. jag traffade en trevlig tysk (haha) igar men han var ocksa typ den enda nya manniska jag pratat med egentligen. sen ikvall ska jag traffa frida (en annan tysk) och typ ga ut och fordriva tiden med att dricka alkohol.
tyskar ar verkligen ett genomgaende tema for den har resan. dom ar helt enkelt OVERALLT. vilket jag tycker ar toppen. en ovantad bonus med min australienresa ar saledes att jag aven far chansen att ova pa min tyska. det ar mig ett sant noje. pa resan jag var pa nyss blev jag kand som "sprakgeniet" och den basta komplimang jag fatt hittills var av en osterrikisk tjej som tyckte att min tyska var battre an hennes. haha. se dar - aven fredagen den trettonde har plats for sma mangder hybris.
kontentan var att jag ar fantastisk
jag hade precis skrivit ett jattelangt och utforligt inlagg om mina aventyr de senaste dagarna har i australien. och PANG sa dog datorn. orkar inte skriva allt jag skrev da, men det gick ungefar pa foljande tema:
jag har gjort massa australienaktiga saker! typ tittat pa vilda koalor och kangurus, beundrat kitchiga solnedgangar och legat pa marken ute i ingenstans och tittat pa stjarnhimmeln och varit filosofisk. jag har klattrat i berg, akt helikopter, checkat in regnskogen, akt massa massa buss och sa har jag kommit fram till staden adeleide dar jag nu befinner mig. adeleide suger egentligen. det sager alla och jag ar inte sa sugen pa att gora mig av med mina fordommar om staden heller. jag vantar mest till pa tisdag, for da ska jag aka pa varsta oken-resan till uluru. det blir fett spannande.
nu ska jag snart traffa sharon och ben och aka ner till stranden. det ar ganska varmt har i adeleide och jag hade hoppats pa att fa australieninviga min bikini idag. men just idag verkar dock solen ha tagit semester. naja.
jag har under dessa dagar kommit fram till manga saker om mig sjalv. kontentan av bloggen som forsvann var att jag ar en fantastik manniska, ungefar. kanske aterupprepar alla anledningarna till detta vid nasta tillfalle da jag kanner att jag har hybris.
jag har gjort massa australienaktiga saker! typ tittat pa vilda koalor och kangurus, beundrat kitchiga solnedgangar och legat pa marken ute i ingenstans och tittat pa stjarnhimmeln och varit filosofisk. jag har klattrat i berg, akt helikopter, checkat in regnskogen, akt massa massa buss och sa har jag kommit fram till staden adeleide dar jag nu befinner mig. adeleide suger egentligen. det sager alla och jag ar inte sa sugen pa att gora mig av med mina fordommar om staden heller. jag vantar mest till pa tisdag, for da ska jag aka pa varsta oken-resan till uluru. det blir fett spannande.
nu ska jag snart traffa sharon och ben och aka ner till stranden. det ar ganska varmt har i adeleide och jag hade hoppats pa att fa australieninviga min bikini idag. men just idag verkar dock solen ha tagit semester. naja.
jag har under dessa dagar kommit fram till manga saker om mig sjalv. kontentan av bloggen som forsvann var att jag ar en fantastik manniska, ungefar. kanske aterupprepar alla anledningarna till detta vid nasta tillfalle da jag kanner att jag har hybris.
söndag, oktober 08, 2006
sot tysk, djur och snabbmat
den sota tysken ar verkligen sot. typ sadar sa att jag bara vill vara med honom jamt jamt jamt och tycker allt annat sallskap ar helt vardelost. han drog till biblioteket i formiddags och jag gjorde ett tappert forsok att hanga med nagra andra pa stan, men jag blev genast uttrakad och flydde ivag till internetcafeet dar jag nu befinner mig. hela situtionen bekymrar mig lite. forvisso ar det ju trevligt att han ar trevlig, men sjalva planen med den har australiengrejen var ju att resa runt och kolla pa massa haftiga saker. inte sega runt i melbourne vecka efter vecka och trana efter en och samma tysk. hur som helst - pa tisdag aker jag ivag pa en resa till adelaide, via great ocean road. tva natter ar man pa resande fot och pa tredje dagen kommer man till adelaide. sen far jag val se vad jag tar mig for. den sota tysken ar i alla fall kvar i melbourne och vi har inte pratat om vad som eventuellt ska handa. det ar ganska skont.
igar kvall var vi i inne-stadsdelen fitzoy och lyssnade pa nan tydligen valkand drum n bass-dj. pa vagen hem via carlton gardens sag vi massa djur som jag inte vet vad dom heter pa svenska; possums! jattesota och alldeles livs levande mitt i parken. sen sag vi fladdermoss ocksa. och i botaniska tradgarden finns det svarta svanar!
nu maste jag snart ga och ata nanting. jag har kommit fram till att det finns ett valdigt tydligt samband mellan mitt humor och min konsumtion av mat. just nu kanner jag mig lite sadar halvnere pa nat satt, men sa var det ocksa ett antal timmar sen jag at min frukostpannkaka. och melbourne ar typ den basta stan nansin att ata mat i! det finns apbillig snabbmat overallt. min plan ar att laga sa lite egen mat jag bara kan medans jag ar i australien, sa att jag kan komma hem till sverige och inte sakna den billiga snabbmaten eftersom jag overkonsumerat den i tre manader. till exempel har dom hela liksom korvar med sushi, som kostar typ tva dollar styck. helt lojligt. och kineskaket ska vi inte ens tala om. eller burgarna. eller... ja, jag ska nog ata lite, sen ska jag ga tillbaka till vandrarhemmet och vanta pa min man och inte alls kanna mig patetisk. jag har inte sett wendy pa lange, men hon sover nog om dagarna eftersom hon jobbar till fem pa morgonen.
igar kvall var vi i inne-stadsdelen fitzoy och lyssnade pa nan tydligen valkand drum n bass-dj. pa vagen hem via carlton gardens sag vi massa djur som jag inte vet vad dom heter pa svenska; possums! jattesota och alldeles livs levande mitt i parken. sen sag vi fladdermoss ocksa. och i botaniska tradgarden finns det svarta svanar!
nu maste jag snart ga och ata nanting. jag har kommit fram till att det finns ett valdigt tydligt samband mellan mitt humor och min konsumtion av mat. just nu kanner jag mig lite sadar halvnere pa nat satt, men sa var det ocksa ett antal timmar sen jag at min frukostpannkaka. och melbourne ar typ den basta stan nansin att ata mat i! det finns apbillig snabbmat overallt. min plan ar att laga sa lite egen mat jag bara kan medans jag ar i australien, sa att jag kan komma hem till sverige och inte sakna den billiga snabbmaten eftersom jag overkonsumerat den i tre manader. till exempel har dom hela liksom korvar med sushi, som kostar typ tva dollar styck. helt lojligt. och kineskaket ska vi inte ens tala om. eller burgarna. eller... ja, jag ska nog ata lite, sen ska jag ga tillbaka till vandrarhemmet och vanta pa min man och inte alls kanna mig patetisk. jag har inte sett wendy pa lange, men hon sover nog om dagarna eftersom hon jobbar till fem pa morgonen.
fredag, oktober 06, 2006
nastan bast! (och dar saknades det fyra prickar)
det jag gillar nastan allra bast i hela varlden ar att:
- dricka ol pa coola nattklubbar pa coola bakgator i coola storstader med coola videoprojektioner pa husvaggarna och coola DJs och cool musik och coola manniskor.
samt att:
- hangla med sota pojkar, allra helst sana av tysk harkomst.
man kan val saga att jag har det ganska bra pa det hela taget, eftersom jag under gardagkvallen lyckades uppfylla bada punkterna pa listan. (i forrgar ville jag forvisso helst bara do, men det var ju da det.)
gardagkvallen borjade pa vandrarhemmet, varifran en pubrunda utgick. tre dollar kostade det att vara med och da fick man tre gratis ol! for er som inte har koll pa aussivaluta sa ar det alltsa sjukt billigt - en dollar ar cirka 5.50 kronor! jag och den sota tysken hangde dessutom med en aussiboy som var allergisk mot ol sa vi fick hans olbiljetter ocksa.
det blev en bra kvall och en bra natt. nar jag gick upp for att kaka frukost spelade dom kings of leon i receptionen. det var det narmsta lycka jag kommit pa lange! vid frukosten traffade jag ocksa min nyvunna kamrat wendy fran paris. hon ar i melbourne for att arbeta som strippa. jag har aldrig pratat med en strippa forut. det kanns fett mangfacetterat att han sadana bekanta. hon ar toppen.
bast med melbourne hittills tycker jag ar att ga pa victoria market. dar finns allt fran jordgubbar for en dollar asken till sota prickiga klanningar och cp-fula souvenirer. jag hade varsta shopping-frenzyn idag dar och det ar faktiskt ganska olikt mig.
ja, jag tar hand om mig!
- dricka ol pa coola nattklubbar pa coola bakgator i coola storstader med coola videoprojektioner pa husvaggarna och coola DJs och cool musik och coola manniskor.
samt att:
- hangla med sota pojkar, allra helst sana av tysk harkomst.
man kan val saga att jag har det ganska bra pa det hela taget, eftersom jag under gardagkvallen lyckades uppfylla bada punkterna pa listan. (i forrgar ville jag forvisso helst bara do, men det var ju da det.)
gardagkvallen borjade pa vandrarhemmet, varifran en pubrunda utgick. tre dollar kostade det att vara med och da fick man tre gratis ol! for er som inte har koll pa aussivaluta sa ar det alltsa sjukt billigt - en dollar ar cirka 5.50 kronor! jag och den sota tysken hangde dessutom med en aussiboy som var allergisk mot ol sa vi fick hans olbiljetter ocksa.
det blev en bra kvall och en bra natt. nar jag gick upp for att kaka frukost spelade dom kings of leon i receptionen. det var det narmsta lycka jag kommit pa lange! vid frukosten traffade jag ocksa min nyvunna kamrat wendy fran paris. hon ar i melbourne for att arbeta som strippa. jag har aldrig pratat med en strippa forut. det kanns fett mangfacetterat att han sadana bekanta. hon ar toppen.
bast med melbourne hittills tycker jag ar att ga pa victoria market. dar finns allt fran jordgubbar for en dollar asken till sota prickiga klanningar och cp-fula souvenirer. jag hade varsta shopping-frenzyn idag dar och det ar faktiskt ganska olikt mig.
ja, jag tar hand om mig!
tisdag, oktober 03, 2006
ja, jag har kommit fram
en halvtimmes gratis internet, here we go.
jag ar alltsa i melbourne. (fan vad jag hatar att inte ha alla trevliga prickar over bokstaverna!) kom hit igar, totalt utmattad efter att ha varit pa resande fot i over 30 timmar. men efter en dusch och lite mat i maggen var jag fett pa G. melbourne verkar toppen. idag har jag gjort manga turist no-nos: hanterat kontanter ovarsamt (typ raknat pengar pa cafe-bordet),
konstant tittat at fel hall i varje korsning (vanstertrafiken forvirrar) med mera. men annars ar den har staden typ som gjord for backpackers. latt att hitta i, internetcafeer overallt, extremt hjalpsamma manniskor och sa. igar behovde jag bara namna ordet "eladapter" och en vanlig (alltsa som i 'trevlig') sjal har pa vandrarhemmet foljde genast med mig till en butik over gatan som salde sadana.
det ar ganska kallt, i alla fall om man ar bortskamd med stockholmsk post-sommar 2006. typ sadar sa man vill ha en jacka pa sig! galenskap! jag langtar till sommaren. hepp hepp!
PS. jag overvager att borja skriva alla texter utan prickar aven hemma i sverige sen. det ar ju sa skoj liksom hur en trevlig person kan forvandlas till en "vanlig sjal" som i exemplet ovan. hihi.
jag ar alltsa i melbourne. (fan vad jag hatar att inte ha alla trevliga prickar over bokstaverna!) kom hit igar, totalt utmattad efter att ha varit pa resande fot i over 30 timmar. men efter en dusch och lite mat i maggen var jag fett pa G. melbourne verkar toppen. idag har jag gjort manga turist no-nos: hanterat kontanter ovarsamt (typ raknat pengar pa cafe-bordet),
konstant tittat at fel hall i varje korsning (vanstertrafiken forvirrar) med mera. men annars ar den har staden typ som gjord for backpackers. latt att hitta i, internetcafeer overallt, extremt hjalpsamma manniskor och sa. igar behovde jag bara namna ordet "eladapter" och en vanlig (alltsa som i 'trevlig') sjal har pa vandrarhemmet foljde genast med mig till en butik over gatan som salde sadana.
det ar ganska kallt, i alla fall om man ar bortskamd med stockholmsk post-sommar 2006. typ sadar sa man vill ha en jacka pa sig! galenskap! jag langtar till sommaren. hepp hepp!
PS. jag overvager att borja skriva alla texter utan prickar aven hemma i sverige sen. det ar ju sa skoj liksom hur en trevlig person kan forvandlas till en "vanlig sjal" som i exemplet ovan. hihi.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
